Idag har jag och Nike tränat för Anne. FF var ingen katastrof tyckte Anne, och hon har ju höga krav, så det blev jag nöjd med. Det går framåt i alla fall. Momenten i övrigt var helt okej, visst finns det detaljer som jag inte alls är nöjd med, men vi skulle ha klarat en trea, om det inte hade varit för fjärren! Hon låste sig helt, och har en tendens att göra det just där. Vi måste alltså träna det mycket. Men det vi måste träna allra mest är det som händer mellan momenten. Nike blir lite blasé, tittar på annat, har fokus på helt fel (enligt mig) saker. Detta medför att momenten inte blir så bra som de skulle kunna vara, tex nedläggandena blir sega istället för att smälla ner i marken. Så nu har vi läxa till tävlingsdatumet att jobba hårt med detta, genom att belöna att hon har fokus på mig efter avslutat moment, samt med konkurens om hon inte fokuserar på mig efter avslutat moment.

På eftermiddagen tränade vi med Camilla på Gubbängsfältet, och den här gången hade Nike bra attityd mellan momenten och fick mycket belöning för detta. Vi jobbade mycket med fjärren, och hon fick sin slutbelöning för detta. Camilla filmade vårt FF och den här gången såg det mycket bättre ut, skönt!

I morgon ska vi träna i Blåkullas ridhus tillsammans med Mia, Pasco och Qrossa.

Ha det gott!

Fem härliga dagar spenderade vi i vår husvagn hos min moster i Dalarna. Min moster har en bondgård, så hundarna får uppleva mycket när vi är där. Husvagnen står bredvid en av hagarna, och där gick nu hästen, och lite längre bort grisarna. Mycket spännande! Och något som måste hållas under uppsikt, de rör sig ju ibland...

Husvagnen står bredvid en slänt ner mot ån, och den slänten har Nike sprungit upp och ner för miljoner gånger varje dag. Varje kväll har hundarna somnat tidigt, och sovit som små stockar genom nätterna. Man kan se hur mycket de njuter av friheten. Inte en enda gång har de burit halsband och koppel.

Jag tränade en del jakt med Nike när vi var iväg. Det blir så mycket enklare när skogen finns precis utanför dörren. Mina brorsöner fick vara med och kasta dummiemarkeringar, och Nike älskade det! Hon brydde sig inte om hästar, människor eller hundar som var i vägen, det enda som fanns i huvudet var att hämta dummien. Härligt att se! Men vi måste jobba hårt med visselsignalerna, hon lyssnar bara när hon själv tycker att hon behöver hjälp. Och det händer inte så ofta, eftersom hon tycket att hon är så bra  !

Idag har vi varit på Gubbängsfältet och tränat lydnad. Underlaget var underbart, äntligen gräs! Nike gillade också underlaget och jobbade riktigt bra. Särskilt nöjd blev jag med inkallningen; snabba starter, snabba ställanden och ett snabbt läggande. Nu känns det som om problemet med starterna är överkommet, men jag kommer ha det i åtanke och belöna det då och då.

Jag filmade en kort snutt när vi gick FF. Vi har en del att jobba på där kan man nog säga. Hon går alldeles för snett för att det ska vara godkänt enligt mina kriterier. I morgon ska jag till Anne, så då får hon säga vad hon tycker. Och ge förslag på hur vi ska fortsätta. Koppel bakom ryggen har inte gett så mycket resultat. Anne har alltid mängder med idéer, så vi ska nog komma fram till något.

Några bilder från vår semester följer här.

Nike tränar i backe.  

Även Hertha fick lite backträning.

Fast hon gillade också att ligga och njuta i snön.

Dina fick fart under tassarna och rejsade ofta!  

Ha det gott!

För en utomstående måste detta te sig ganska märkligt, men visst är det så att ett riktigt lyckat träningspass kan få en att gå som på moln resten av dagen  ! Idag fick vi till ett sådant pass! Jag tränade med Nike på parkeringen på klubben, det enda stället just nu med ett fungerande underlag. Min plan var att köra igenom hela trean, och länka momenten två och två, med FF som undantag.

Jag började med sittande och platsliggning. Bägge momenten fungerade utmärkt, trots att det under platsliggningen körde in en stor traktor på parkeringen. Nike låg duktigt kvar med hakan i backen. Jag hade gömt mig bakom bilen, så jag kunde ha koll på allt. Stor belöning blev det så klart efter avklade moment.

Sedan gjorde vi FF. Jag belönade varje gång hon tänkte "in med rumpan". Det känns som vi gör framsteg, men jag måste verkligen filma för att se ordentligt.

Sedan var det dags för sättande under gång länkat till inkallningen. Jag belönade med mat i burk kastad bakåt på tredje inkallningssträckan. Hon hade bra fart, fint ställande och läggande, så det var jag också mycket nöjd med.

Efter det följde rutan länkat till hopp-apporteringen. I rutskicket fick hon en väldig fart, och när jag ropade stå hade hon redan kommit igenom rutan. Men eftersom detta var länkning ville jag se om jag kunde få in henne i rutan, så jag kommenderade in henne igen, vilket hon åtlydde, så jag kunde lägga henne, och slutföra momentet. Ibland måste man träna räddningar också. Resten av momentet gick bra, liksom hopp-apporten.

Vidare till metallapporten länkad till vittringen. I metallapporetringen tjuvade hon två gånger, så jag gjorde om den. Måste jobba på att få henne att sitta kvar fastän hon är uppe i varv, vilket hon kommer att vara när det är dags för det momentet. Tredje gången gick det bra, och sedan var det dags för vittringen. Jag har varit noga med att inte överdriva luktintrycket på pinnen, så även denna gång. Detta gäller mest inför eliten, men det gör ju inget att hon kan det redan nu. Hon gjorde en supersnygg sortering, det är nästan så att hon blir bättre när hon har gjort några fartmoment innan. Jag belönade så fort hon tagit pinnen och börjat vända hemmåt med boll bakåt.

Sedan avslutade jag med en fjärr på fullt avstånd. Sist jag gjorde det blev hon lite tjurig och slutade lyssna, varpå jag satte in henne en minut i bilen. Sedan hade jag hennes uppmärksamhet... Idag behövdes inget sådant, hon var fokuserad hela tiden och gjorde skiftena utan tvekan. Enda minuset är att hon kommer fram tre centimeter i skiftet stå till sitt. Men vi tränar på det. Det var i alla fall mycket bättre idag, så jag belönade. Nu fick hon även slutbelöningen då träningspasset var slut för idag. Jag var jättenöjd   och det känns bra att vi har anmält oss till tävlingar.

Jag har nu införskaffat en klövjeväska till Nike och på kvällspromenaden var det premiär. I vardera sidas fack hade jag lagt en påse med ca 500 gram ris. Nu ska jag alternera mellan kedjedrag och klövjeväska. Även Hertha och Dina skulle kunna träna med väska en promenad per dag.

En arbetsdag kvar, och sedan väntar påsklov! Härligt! Vi ska njuta av friheten i Dalarna ett par dagar        .

Glad påsk!

Nu har jag äntligen anmält mig till några tävlingar under våren. Den första är inte förrän i slutet av maj, men det känns bra att ha något att sikta mot. Tiden går fort.

Jag slank också in på en affär under dagen och införskaffade en videokamera. Jag hade visserligen fått mammas gamla, men den var av äldre modell med små band istället för minneskort, vilket gjorde det svårt att ladda upp filmerna på datorn. Nu har jag en liten, röd kamera som ska användas flitigt  ! Förhoppningsvis kan jag lägga upp länkar till youtube snart...

Ha det gott!

Tänk att man kan bli så glad över regn! Snön försvinner snabbare än man tänka sig, och snart kommer det vimla av träningsbara planer.

Stort grattis till Johanna och Edda som med 298 poäng blev uppflyttade till Elitklass i helgen! Fint jobbat  !

Träningen har fungerat bra, trots många utvecklingssamtal och tråkigt väder. Vi har koncentrerat oss på FF och platsliggning, men även gjort en del länkningar. Platsliggningen fungerar nu jättebra, hon ligger full tid med hakan i backen hela tiden, och med mig gömd. Nu är det dags att lägga på mer störning och andra hundar  .

På fredag åker vi till Dalarna ett par dagar. Det ska bli skönt att komma iväg en stund. Vi ska vila, men också träna, både moment och fys. Om det finns tillräckligt mycket snö kvar ska jag försöka åka skidor tillsammans med Nike, något vi inte gjort tidigare. Annars får vi ge oss ut och springa eller cykla. Dessutom bor vi precis vid en brant, så backträning brukar hon köra själv. Nere vid slutet av backen ligger nämligen ån, och den lockar alldeles utmärkt.

Gårdagen ågnade jag åt städning, tvättning och, tänka sig, fönsterputsning! Det händer inte ofta, men nu var det dags. Det är skönt att veta att hemmet är någorlunda snyggt när man ska åka iväg. Fast med två katter och tre hundar hinner mycket hända på fem dagar... 

På gensyn!

Trots problem med att hitta bra träningsplaner fick vi till ett riktigt bra träningspass igår. Först åkte jag upp till Haninge BK, men den planen bestod av ishal snö och vatten. Så istället åkte jag till Stockholm Södra BK, men även där låg det mesta av planen under vatten. Därför stannade jag till på en parkering vid Årsta Golf, och den var faktiskt både torr och grusfri. Vi tränade FF, rutan, vittring, fjärr och platsliggning. FF kändes bättre, men det är så svårt för mig att känna när hon bara går ut med rumpan en centimeter eller två. Hon var pigg, men attityden var precis lagom. Rutan gick också riktigt bra, även om man får göra lite avkall på farten med det underlaget. Hon galopperar hela tiden, det är det viktigaste. Vittringen gick bättre än fredagen. Hon tvekade något, men tog inte fel pinne. Fjärren fungerar bättre och bättre. Men bäst kändes ändå platsliggningen. Jag belönade först två nedlägganden. sedan fick Nike göra en lång platsliggning, med hakan i backen. Jag stod visserligen synlig eftersom det var en ny plats och en del störning runt omkring, men avståndet var långt. Hon låg helt still med hakan i backen i tre minuter! Det är lycka det!

Gårdagen var härlig, med vår i luften. Solen sken, teperaturen var nästan tvåsiffrig och överallt rann smältvatten. Idag är det mulet, precis över nollstrecket och mer snö väntas  ! Eftersom det bara är i drömmarna gräset är grönt och man kan gå i t-shirt lägger jag ut lite gamla bilder på en ung Nike i härligt vatten och grönt underlag.

Dina var så söt när det gällde Nike som valp. Hon visade inget som helst intresse för henne, ignorerade henne faktiskt. Men när Nike somnade på sin fäll efter lek och stoj gick Dina och la sig bredvid, tätt, tätt, fast hon aldrig annars sover på golvet. Bildbevis.

Nu ska vi gå ut i snöfallet.

Ha det gott!     

Jag tror att den här tiden på året är den värsta, i alla fall om man pratar om hundträning. I dag har jag tränat tillsammans med Camilla, på skolans parkeringsplats. Underlaget är inte det trevligaste, våt asfalt med mängder av grus. Så länge det handlar om FF fungerar det bra, men de andra momenten blir definitivt lidande. Farten minskar och hon vill inte gärna sätta sig snabbt. Så vi koncentrerade oss på FF, det vi ändå behöver träna mest på. Camilla gick bakom och berättade hur Nikes bakdel förflyttade sig. Tydligen är det riktigt svårt att gå rakt... Jag måste filma, så att jag kan se hur det ser ut med egna ögon.

Snart ska jag ta ut djuren på sista promenaden, sedan är det sängen som väntar. Väcktes kl 4 i morse  ...

Godnatt

Det droppar från alla tak och rinner längs bergväggar, våren är kanske äntligen på gång! Det är knappt man kommer ihåg hur det är att träna på plan mark, utan att halka eller snubbla i snö. Men man fortsätter enträget, eftersom man är en hund- och träningsnörd.

Igår var sista tillfället på fortsättningskursen i Optimal träning för Anne. Vi hade mycket teori med fokus på den fysiska träningen; hur ska man träna sin hunds fysiska prestationsförmåga, hur lägger man upp den långsiktiga träningen för att förbättra kondition, explosivitet, uthållighet, vad ska man fokusera på. Intressant, men svårt. Många givande diskussioner blev det också.

Lite praktisk träning blev det dock, ett moment skulle vi visa upp, och även ge respons på andras. Sedan gick vi igenom varje ekipage och gav tips och idéer på hur man ska komma vidare. Jag valde FF eftersom det är ett svårt moment för mig. Det känns lite som att vi har fastnat och inte kommer vidare. Det beror också på att jag måste ha gensvar från en träningskompis eftersom det är svårt för mig att se Nikes lilla, lilla snehet. Jag fick en del tips, men det som gav mest var faktiskt tips till andra. I bilen på väg hem satt jag och funderade. Efter ett promenad och hämtning av de två luddisarna åkte jag till klubben för att testa lite nya tankar. Jag har inte använt mig av boll som belöning i fria följet på länge, eftersom Nike tidigare har gått upp sig för mycket i attityd och tappat position och rakhet. Men för att få bort de små blicksläpp som hon har, och som jag så klumpigt släppt igenom, måste jag ju ha den allra roligaste, mest spännade belöning hon kan tänka sig. Och det är boll  ! Jag var nyfiken på om kontakten skulle bli bättre, och om positionen, som ändå inte är helt bra, skulle bli sämre. Först blev hon mycket riktigt hög i attityden, svansen uppåt och tungan flämtande. Jag bröt med "tokigt, tokigt" samtidigt som jag själv bollade med bollen när hon släppte kontakten, och när hon tappade position sa jag "lugn" och strök med handen längs hennes haka och hals. På bara ett par minuter hade hon bättre kontakt, en mer fokuserad gång som i alla fall kändes rakare, och gick i bättre position! Kan det vara bollen som är svaret? Jag ska med spänning köra ett pass idag, sedan återkommer jag med ytterligare tankar.

På återseende!